Allt som fläckas av bitterhet.

Jag har kommit på att det är så mycket jag önskar att jag inte visste om andra människor.

Jag skäms lite, för att jag anklagar en nära vän för att vara bitter. En vän som öppet klagat hos mig över att hennes bästa vän pratat för mycket om sin lycka och sitt bröllop. ”Förstår hon inte att det sticker i ögonen på mig, jag vill ju ha allt det!?”... Jag har tyckt att det är en så missunnsam och ovänskaplig attityd att ha gentemot sina vänner, en ful sak att tänka och säga. Och det tycker jag fortfarande att det är.

Men jag har upptäckt en del av min egen bitterhet. Även om jag gläds med mina vänner så sticker vissa saker till.

Just nu är väl ett av mina största ångestmoln över huvudet att jag kväver min kille. Jag är fruktansvärt galet stormkär i honom – om jag kunde så hade jag krupit in i honom och kurat in mig bakom hans hjärta för att komma så nära, så nära och aldrig gå därifrån… Detta medan han viftar bort mig, bekymrat säger att han inte orkar känna press på sig att höras av hela tiden, ja att han inte orkar med mig så mycket.

Det sticker i mig. När roomien har spenderat en vecka konstant med sin kille, kommer hem, säger ”hej” och sedan direkt får ett sms eller msn-meddelande från killen… Då skrattar jag på utsidan ”hoho oj vad ni är toffliga!”. Och på insidan river bitterheten. Min egen misär dyker genast upp. Så jävla egoistisk är jag – jag erkänner det här nu ja. Genast ser jag flera tusen minnesbilder dyka upp i mitt huvud… Alla de tusentals gånger jag har känt mig oönskad och oälskad. Alla gånger jag har ringt och genast bett om ursäkt för att jag stör.

[Förlåt att jag stör din viktiga tid med mitt obetydliga dravel. Förlåt att jag tycker så otroligt mycket om dig. Förlåt för att jag inte är en bättre kvinna som du hade velat tycker  om dig istället för ett oönskat, klängigt, kärlekstörstande våp utan eget liv eller eget värde. Förlåt.]

Så jag önskar att jag aldrig fick veta att det finns de som har någon de tycker om, och som tycker om dem precis lika mycket tillbaks. Det man inte vet lider man inte lika mycket av…